VAD ÄR MEDBEROENDE?

Att leva nära någon som lider av ett beroende är att vara anhörig. När en anhörig påverkas negativt och börjar anpassa sig efter den beroende, utvecklar hen ett medberoende. Hen överger sig själv och börjar förhålla sig efter den beroende. Anpassningen är egentligen ett sätt att försöka kontrollera personen eller situationen. Den medberoende använder olika strategier för detta. Hen kan vara ”mammande”, manipulerande, mästrande eller martyr.

När en person överger sig själv lägger hen över sitt mående i händerna på andra och förlorar där med förmågan att hantera sitt eget liv. För att må bra måste den medberoende se till att de i hens omgivning mår bra eller agerar som hen vill. Oftast ligger rädsla för konflikt eller katastrof som motiv bakom hens agerande. Hen behöver hela tiden någon att hjälpa för att känna sig behövd och värdefull.

​

Den medberoende tar överdrivet mycket ansvar och lider av falsk självtillit då hen egentligen inte har någon självkänsla utan placerar sitt värde i prestationer. Därför är det inte ovanligt att medberoende individer ”insjuknar i styrka”.

Det går att vara medberoende till olika typer av dysfunktioner; som alkohol- och drogmissbruk, sex- och kärleksberoende, spelberoende, shopping/köpberoende, arbetsmissbruk, matmissbruk/sockerberoende, ätstörning, psykisk ohälsa, narcissism/psykopati, fysisk sjukdom/funktionsnedsättning, eller andra medberoende. Allt handlar om att du påverkas negativt. I slutändan innebär medberoende inte bara att ”överhjälpa” en beroendeperson, utan är ett tillstånd som personen befinner sig i dygnet runt, i alla situationer och relationer.

​

Att leva i ett medberoendetillstånd är slitsamt och symptom som isolering, depression, ångest, utmattningssyndrom,självmordstankar, självmordsförsök, kronisk smärta,ätstörning eller eget missbruk är inte ovanliga. Ofta kommer insikten om medberoende i samband med att personen i fråga t.ex. ”går in i väggen”.

​

Det är viktigt att förstå att vi som medberoende är minst lika sjuka som de uppenbart/akut sjuka eller dysfunktionella i vår närhet. Vi måste därför ta hjälp för egen del, oavsett om våra anhöriga gör det eller ej. Om du mår dåligt, behöver du hjälp!