Så här växer egot i ett barn

Först blir barnet medveten om dig, du, andra, och sedan blir han medveten om sig själv.

Denna medvetenhet är en reflekterad medvetenhet. Han är inte medveten om vem han är. Han är helt enkelt medveten om mamman och vad hon tycker om honom. Om hon ler, om hon uppskattar barnet, om hon säger: ”Du är vacker”, om hon kramar och kysser barnet, känner barnet sig bra om sig själv. Nu är ett ego född.

Genom uppskattning, kärlek, omsorg så känner barnet att han är bra, han känner att han är värdefull, han känner att han har någon betydelse.

Ett centrum är född.

Men detta centrum är ett reflekterat centrum. Det är inte hans verkliga jag. Han vet inte vem han är; han vet helt enkelt bara vad (andra) tycker om honom. Och det här är egot: reflektionen, vad andra tycker om barnet. Om ingen tycker om barnet,,att ingen ser barnet, ingen uppskattar barnet, eller att ingen ler åt barnet, då är ett ego födt: ett litet ego; ledsen, avvisad, som ett sår; känner sig underlägsen, värdelös. Även detta är egot. Även detta är en reflektion.